Ökad trygghet för förskolebarn

– Syftet med Pedagogisk Processreflektion (PPR) är att öka barns trygghet på förskolan och ge alla barn förbättrade chanser att ingå i positiva samspelsmönster och koncentrerad lek, säger Kerstin Bygdeson Larsson.

Psykologen Kerstin Bygdeson Larsson i Umeå har utvecklat PPR, en modell som hjälper förskolebarn att bli tryggare i lek- och samspelssituationer.

– PPR ger personalen möjlighet att tydligare uppfatta och observera vad som i detalj sker mellan barnen i olika situationer. Med hjälp av gemensamma reflektioner inom arbetslaget skapas nya förutsättningar för mer inkluderande lek och samspel, berättar Kerstin Bygdeson Larsson.

Praktiskt går det till så att förskolepersonalen har möte med PPR-vägledaren under en och en halv timme var fjortonde dag i fem månader. Samtalen bygger på personalens frågeställningar och egna observationer av leken och samspelet. Under PPR-samtalen utvecklar personalen tillsammans en ökad förståelse för barnens perspektiv och hittar nya sätt att bemöta barnen i de olika situationer som kan uppstå i barngruppen.

Förebygger psykisk och social ohälsa
– En förändring i personalens medvetenhet kan ge alla barn och särskilt barn i olika typer av svårigheter en förbättrad situation på förskolan. Risken att barnet tidigt fastnar i negativa samspelsmönster och kanske får en oförtjänt roll som syndabock i gruppen kan på så vis motverkas, säger Kerstin Bygdeson Larsson.

Att förbättra samspelet i förskolan ger ofta långsiktigt positiva effekter för barnen.

– Små barns välbefinnande i förskolan är ett viktigt område när det gäller att förebygga psykisk och social ohälsa, säger Kerstin Bygdeson Larsson.

Bygger på egna erfarenheter
PPR beskrivs i Kerstin Bygdeson Larssons doktorsavhandling Vi började se barnen och deras samspel på ett nytt sätt från 2010. Idag är hon verksam som förskolepsykolog/lektor inom Elevhälsan i Umeå kommun.

– PPR är ett svar på mina egna erfarenheter av problematik i förskolan när jag jobbade som förskollärare och föreståndare innan jag utbildade mig till psykolog, berättar Kerstin Bygdeson Larsson.

Under psykologutbildningen mötte hon sedan forskarna Britt Wiberg och Berthel Sutter vid Psykologiska institutionen i Umeå.

-Britt Wiberg delade med sig värdefull kunskap om samspel, lek och anknytning. Berthel Sutter som arbetade inom det sociokulturella fältet stöttade mig att gå in i utvecklande arbetsforskning med hjälp av Yrjö Engeström i Helsingfors. Dessa vitt skilda kunskapsfält i kombination med konsultationsteorier bildar basen för PPR, berättar Kerstin Bygdeson Larsson.

 Stort intresse i Sverige och utomlands
PPR har använts inom förskoleverksamheten i Skellefteå och för närvarande används den i Umeå. Intresset från andra håll är stort, både i Sverige och utomlands.

– Att arbeta med att omvandla destruktiva samspelsmönster till mer hälsosamma är ofta svårt. Pedagogerna i förskolan är väldigt nöjda när de kan få vägledning. ”Det här stödet har vi efterfrågat länge”, kan de säga, berättar Kerstin Bygdeson Larsson.

 Stöd från Innovationssluss Västerbotten
– Jag kom i kontakt med Innovationssluss Västerbotten för ungefär ett år sen och har fått gott stöd, säger Kerstin Bygdeson Larson.

Innovationssluss Västerbotten har bland annat stöttat i arbetet med att vidareutveckla PPR och hitta sätt att nå ut till andra som är intresserade av att använda modellen.

 Text: Emma Johansson

Foto: Gösta Wendelius